SKK:s avelsrådskonferens genomfördes i år den 5 september i samband med SLU-dagarna i Uppsala. Hela 79 representanter från 48 rasklubbar deltog i konferensen. Från AfBV hade vi förmånen att kunna delta med hela uppfödarkommittén, Lena, Sonny, Synnöve och Linnéa. Här följer lite " smått& gott" ur mina anteckningar.

Helena Rosengren, SKK:s avelskonsulent, berättade att SKK:s uppfödarutbildning i samarbete med Studiefrämjandet fr.o.m. våren 2005 även ska kunna läsas på distans. Avelsdata, är en ny tjänst på SKK:s hemsida som ska vara klar till våren 2005, och kommer att innehålla bl.a. hälsostatistik. Sidan kommer att vara öppen för avelsråd och uppfödare.
Åke Hedhammar redogjorde för de aktuella forskningsprojekten vid SLU. Se nedan. Han uppmanade oss att vända oss till Smådjurscentrum, eller till aktuell forskare för att få ytterligare information inom önskat område.

Avelsindex för HD/AD, är ett av projekten som Sofia Malm redogjorde för: Raserna Rottweiler och Berner Sennen ingår i undersökningen. Idén med avelsindex bygger på att kunskapen om HD/AD status hos aveldjurens nära släktingar ger en säkrare prognos och därmed en större genetisk framgång i bekämpningen av defekterna än tidigare. Dessutom korrigerar systemet med avelsindex för miljöeffekter som påverkar fenotypen, d.v.s. det synliga resultatet vid röntgen. Hundar med samma HD-värde har olika avelsvärde. Avelsindex ger oss därmed möjlighet att skilja ut den genetiskt bästa A, respektive B hunden, genom att de kan ges ett avelsvärde ( i den aktuella egenskapen).
Arvbarheten för HD/AD anses hög, c:a 37%. En hög genetisk korrelation, 0,9, har konstaterats mellan det nya och gamla avläsningssystemet.

Genetiskt betingade sjukdomar hos hund, ( c:a 300 till antalet) var nästa projekt, som redovisades av
Katarina Ferm. Dessa sjukdomar orsakas alla av mutationer, som kan se olika ut hos olika raser men ändå förorsakar samma sjukdom. T.ex. så ligger olika mutationer bakom PRA i olika raser, varför det krävs olika gentest för skilda raser.
DNA-tester för PRA, CLAD, m.fl. finns att tillgå men är specifika för olika raser. Nya mutationer uppstår ständigt och när nya raser drabbas måste nya tester utvecklas.Tekniken inom DNA -forskningen går snabbt fram och utbytet med forskningen på humansidan ger god utdelning åt bägge håll.

Effektiv populationsstorlek är det samma som antal aktiva avelsdjur i en ras. Birgitta Danell föredrog i ämnet som är "brännhett" för de flesta raser. Att svenskt avelsarbete är beroende av internationella genresurser framstod klart efter att vi fått ta del av Isländsk fårhundsklubbs gedigna arbete med RAS.
Av Sofia Malm blev vi uppdaterade i de olika begreppen inom avelsläran, och många frågor ställdes av deltagarna.

Mentalitet och exteriör, två teman för klubbarnas RAS-arbeten som Anne-Chatrine ( Ankan) Edoff presenterade på ett engagerande och lättsmält sätt. Vi har bjudit in henne att hålla samma föredrag på AfBV:s årsmöte, varför jag inte här försöker återge vad som sades, det måste upplevas.
Alla stora försäkringsbolag var inbjudna att berätta om sin verksamhet och hur de kan bidra till att rasklubbarna får en bättre inblick i sjukdoms/skadestatistiken hos vår hundar. Folksam och If var ej repesenterade. Sveland hade en representant på plats som informerade om att bolaget lämnar ut statistik gratis till rasklubbar som begär det.
Från Agria deltog Pekka Olsson och Ib Ahlén. Den statistik vi tidigare, i samband med RAS-arbetet, sett är svårtydd och kräver en veterinär som sammanställer diagnoserna. Från årsskiftet ska deras skadestatistik vara omarbetad så att det underlättar för rasklubbarna att tolka den utan experthjälp. Vi måste vara medvetna om att det vi ser endast är toppen av ett isberg, då statistiken endast omfattar de av bolagen ersatta skadorna. Försäkringsdata är till stor hjälp för den forskning som nu bedrivs vid Smådjurscentrum.
Avslutningsvis redogjorde representanter för några rasklubbar för sitt arbete med RAS och de erfarnheter man gjort.

Alla som har frågor om vad jag försökt återge härovan är välkomna att kontakta mig eller någon annan i uppfödarkommittén.

Vid pennan
Lena Ferm

SBK:s hälsokonferens för hälsoansvariga den 3 oktober behandlade bl.a. HD-röntgen och det nya avläsningssystemet. Föredragare var Håkan Kasström.
Återigen fick vi en kort repetition av de kriterier som bedöms i det nya systemet. Därefter följde massor av statistik från nya och gamla undersökningar. En omfattande undersökning, baserad på Hundskolans avelsmaterial visade att en dysplastisk ( HD-belastad) tik gav högre andel dysplastiska avkommor med en HD-fri hane, än en dysplastisk hane med en HD-fri tik. En annan undersökning visade att en dysplastisk tik ur en frisk familj lämnade lägre andel dysplastiska avkommor än en frisk tik ur en sjuk ( dysplastisk) familj. I detta sammanhang nämndes projektet med avelsindex som jag skrivit om i referatet från avelsrådskonferensen, se ovan!

Vi presenterades även statistik från försök med olika utfodringsmängder och innehåll som tydligt visar att överutfodring liksom underutfodring får negativ inverkan på den växande hundens ledstatus avseende både höftleder och armbågar, men även ostechondros. Här påtalades även att överskott av calcium förorsakar värre skador än underskott beroende på att ett kalkrikt skelett, omsätter mer kalk och då blir sprödare. Ett eventuellt underskott gör att skelettet i stället "hushållar" bättre med den kalk som finns att tillgå. Det händer ibland att uppfödare rekommenderar extra kalk till valpar som under en period får skeva framben eller utåtvridna tassar. Här menade Håkan att det var viktigt att ta bort alla tillskott om sådana ges, eller att bara minska fodergivan i om inga tillskott ges. Anledningen till frambenens felaktiga ställning är att de bägge benen i hundens underarm växer olika fort på grund av att de är olika konstruerade. Det är däremot viktigt för valpens utveckling i alla avseenden att den får ett proteinrikt foder, (minst 25%) då kroppens uppbyggnad till stor del utgörs av dessa äggviteämnen. En liten jämförelse gjodes mellan utfodring av avelsgrisar och slaktgrisar. En gris avsedd för slakt skulle p.gr.a. sina utfodringsorsakade sjukdomar och smärtor aldrig kunna uppnå könsmogen ålder, än mindre klara en förlossning. Utfodringens mängd och innehåll har således en viktig roll i våra hundars hälsa. Slappa leder hos valpar kan ge dysplasi vid överutfodring men risken kan nästan helt elimineras om utfodringen är korrekt. Hundar som får tillägget "slappa leder" vid HD-röntgen (gäller endast dysplaster och bara de som inte har pålagringar) kan vara idé att röntga om efter minst 3 månader. Nordisk kennelunion kommer med en rekommendation att omröntgen ska få ske tidigast efter 6 månader. Rekommenderad undersökningsålder för våra brukshundar är 12-18 månader.
Sedering, d.v.s. medicinering inför Hd-röntgen berördes ganska kort, men här påtalades vikten av att doseringen sker med hänsyn till hundens temperament och att hunden sedan ges möjlighet till en avskild plats för en lugn insomning. Viktigt att veta för hundägare är vilket/vilka preparat som använts då de har mycket varierande karens för tävling enligt dopingreglementet.( 7-28 dagar).

Koppling mellan championat och hälsa, stod på eftermiddagens program. Från SKK deltog Britt Andersson som berättade att SKK/CS givit SKK/AK i uppdrag att verka för att rådande koppling mellan championat och hälsa ska tas bort och att championat-och registreringsbestämmelserna ska separeras. I dag har de flesta av SBK:s raser ett krav på fria höftleder för utställningschampionat och för registrering av avkomma. (För bruks- och lydnadschampionat finns inte detta krav.) Bakgrunden är att SKK/CS anser att hälsofrågorna som f.ö. är betydligt fler än HD-problematiken, hör hemma i SKK:s hälsoprogram och i registreringsbestämmelserna, och inte i championat- och tävlingsbestämmelserna. Givetvis ser man från SKK:s sida fortfarande lika allvarligt på HD-problematiken som tidigare, men många andra hälsoproblem har dykt upp, vissa av dem med värre konsekvenser för den ensklida hunden, men dessa påverkar inte hundens möjlighet till championat i regelverket. Med andra ord så är inte ett championat något "hälsointyg" utan just ett championat avseende t. ex. exteriör, vallnings-,bruks- eller jaktegenskaper.
Förfrågan har gått ut till fem specilaklubbar, varav fyra redan innan de fått frågan, inkommit till SKK med begäran om slopad koppling mellan championat och hälsa. SBK, vår specilaklubb vill att vi inom rasklubbarna ska försöka enas om ett entydigt svar och är alltså den enda specialklubb som inte ännu begärt denna separation mellan championat och registreringsbestämmelserna.

SBK inbjuder till Avelsmåls/uppfödarkonferens den 23-24/10 som alla uppfödare kan delta vid. Se program i Brukshunden eller på AfBV:s hemsida! Från AfBV deltar Gun Karlsson, ansvarig för PEKA och Lena Ferm från uppfödarkommittén. Rapport i nästa Belgare.

Alla som har frågor om vad jag försökt återge härovan är välkomna att kontakta mig eller någon annan i uppfödarkommittén.

Vid pennan
Lena Ferm